Show simple item record

dc.contributor.advisorGarcía Tabar, Ibai ORCID
dc.contributor.authorIntxaurbe Gorostiza, Asier
dc.contributor.otherF. ACTIVIDAD FISICA Y DEPORTE
dc.contributor.otherJARDUERA FISIKOAREN ETA KIROLAREN ZIENTZIEN F.
dc.date.accessioned2021-06-30T15:26:19Z
dc.date.available2021-06-30T15:26:19Z
dc.date.issued2021-06-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/10810/52094
dc.description54 p. : il.-- Bibliogr.: p. 47-54
dc.description.abstract[EUS] Helburua: Gradu Amaierako Lan honen helburua, denboraldi erdi batek emakumezko futbol jokalariengan duen eragin fisikoa aztertzea zen. Metodologia: Hamasei elitezko emakume futbol jokalari, bigarren mailan “Reto Iberdrola Norte” ligan jokatzen zutenak parte hartu zuten. Horretarako aurredenboraldian egindako testak (T1), gabonetako geldialdian eginiko erresistentzia testa (T2Erresistentzia) eta otsailean eginiko indar adierazleen testak (T2Indarra) kontuan hartu ziren. Aipatutako moduan, testak bi multzotan banatu genituen: a) behe gorputz ataleko potentzia adierazle testak, jauzi testak zirenak, Vertical Unilateral Drop Jump (VUDJ), Vertical Unilateral CounterMovement Jump (VUCMJ) eta Cross-over Hop Test (CHT); b) erresistentzia testa, Buchheit-en 30-15IFT-a egin zen. Entrenamendu zein jokatutako partiduen minutuak 21 astez erregistratu ziren, aurredenboraldiko 6 aste eta 15 aste denboraldian zehar. Guztira, 63.5 ± 29.5 entrenamendu burutu zituzten, gutxienak 34 eta gehienak 93, eta 20 partidu burutu zituzten, aurredenboraldi garaian, lagun arteko 6 eta 14 partidu ofizial. Horretaz gain, aurredenboralditik gabonetako geldialdiraino entrenatutako zein jokatutako minutu kopurua kontuan hartu zen, ondoren minutu horiek T2Erresistentzian izango zituzkeen eraginak aztertu genituen. Beraz, lan honen barne bi ikerketa daude: a) T1 eta T2Indarra-ren emaitzak aztertzea, eta b) Entrenatutako eta jokatutako minutu kopuruak eta T1 eta T2Erresistentzia dituzten eraginak aztertzea. Emaitzak: Emaitzei erreparatuz; DJ dominantea (Dom) 1 eta DJ ez dominantea (No Dom) 1-en (r=,922; n=8; SEE=,818); eta DJ Dom 2 eta DJ No Dom 2 (r=,939; n=8; SEE=,914) izanik. Testen arteko aldaketen ehunekoak (Δ %) ikusiz, DJ (r=,934; n=8; SEE=1,017), CMJ (r=,728; n=8; SEE=9,782) edota CHT (r=,898; n=7; SEE=5,155). Gehitu beharra dago, Δ % CHT Dom eta Δ % CMJ Dom artean korrelazio bat dago (r=,811; n=6; SEE=2,942). CMJ Dom 1; eta erresistentzia testean lortutako abiadura maximoa (VIFT), VIFT 1aren arteko harreman bat zegoen (r= ,836; n=5; SEE=1,32). CMJ 1 eta entrenaturiko zein jokatutako bataz besteko minutuen (Prom Mins M/T) artean harremana ikusi genuen (r=,656; n=6; SEE=1,81). Azkenik, erresistentzia alorrean zentratuz, entrenaturiko edota jokatutako minutuen eta VIFT aztertu genituen. 30-15IFT testetan, hobekuntza bat egon zen, bi testen artean korrelazio esanguratsu bat egonik (r=,646; n=15; SEE=,933). Bataz bestez jokatutako partidu minutuak (Prom Mins M) gero eta gehiago jokatu zutenek, beraien Δ VIFT gehiago hobetu zuten; harreman txiki bat zegoelako Δ VIFT eta Prom Mins M-aren artean (r=,503; n=13; SEE=10,657). VIFT 1 eta Δ % VIFT artean harremana zegoen (r= ,573; n=13; SEE=,88). Emaitzekin bukatzeko, VIFT 2 eta Prom mins M-en artean erlazioa zegoen (r= ,485; n=13; SEE=,887). Konklusioak: Belaun estentsiogileen indarra mantendu edo okertzen da denboraldiak sortzen duen nekea, indar indibidualizatu gutxi egiteagatik. Entrenatutako eta jokatutako minutuak eragin positiboa izan zuten jokalarien gaitasun aerobikoan. Gaitasun aerobikoaren garrantzia emakumezko futbolean VIFT vs jokatutako minutuen arteko harremanak azpimarratzen ditu. Indarra denboraldian hobetzeko edo ez galtzeko, eta gaitasun aerobikoa entrenamendu gehi partiduen eraginarekin hobetzen ez dutenentzat, lan inespezifiko ziriak sartzea gomendagariia izango litzake. Hala ere, hauen intentsitate eta bolumen optimoa ezartzeko emakumezko futbolean ikerketa gehiago behar dira.
dc.description.abstract[ES] Objetivo: El objetivo de este Trabajo de Fin de Grado fue el de analizar una media temporada de futbol que efectos (físicos) produce a jugadoras de futbol. Metodología: Participaron dieciséis jugadoras de elite, de la segunda división femenina “Reto Iberdrola Norte”. Se registraron los minutos entrenados como jugados durante 21 semanas, de ellas 6 fueron parte de la pretemporada y 15 de temporada. En total se completaron 63.5 ± 29.5 entrenamientos, con 34 entrenamientos la que menos y 93 la que más; se disputaron 20 partidos, en pretemporada 6 y durante la temporada 14 partidos oficiales. Para ello, se tuvieron en cuenta los test de la pretemporada (T1), test de resistencia del parón de navidades (T2Resistencia) y los test de fuerza hechos en febrero (T2Fuerza). Por eso, los test podríamos dividirlos en dos grupos a) indicadores de potencia del miembro inferior, test de saltos Vertical Unilateral Drop Jump (VUDJ), Vertical Unilateral CounterMovement Jump (VUCMJ) eta Cross-over Hop Test (CHT); b) test aeróbico, el 30-15IFT de Buchheit. Además, los minutos entrenados como jugados desde la pretemporada hasta el parón navideño, se relacionaron con el T2Resistencia analizando los efectos de los minutos con la capacidad aeróbica. Por ello, en este trabajo se encuentran dos estudios: a) analizar el efecto del entrenamiento realizado entre T1 y T2Fuerza, para valorar los efectos de la fuerza, y b) analizar los efectos del entrenamiento entre T1 y T2Resistencia para los valores de resistencia, así como, las relaciones entre los minutos entrenados y jugados con T1 y T2Resistencia. Resultados: Centrándonos en los resultados, DJ dominante 1 (DJ Dom 1) y DJ no dominante (DJ No Dom 1) (r=,922; n=8; SEE=,818); DJ Dom 2 y DJ No Dom 2 (r=,939; n=8; SEE=,914) fueron los datos obtenidos. Observando los porcentajes de cambio entre test (Δ %), DJ (r=,934; n=8; SEE=1,017), CMJ (r=,728; n=8; SEE=9,782) incluso CHT (r=,898; n=7; SEE=5,155). Deberíamos de añadir que, entre Δ % CHT Dom y Δ % CMJ Dom hay una correlación significante (r=,811; n=6; SEE=2,942). Entre CMJ Dom 1; y la velocidad máxima obtenida en el test de resistencia (VIFT), VIFT 1 se encontró una relación (r= ,836; n=5; SEE=1,32). Entre CMJ Dom 1 y el promedio de minutos tanto entrenados como jugados (Prom Mins M/T) hubo una relación (r=,656; n=6; SEE=1,81). A lo que a la capacidad aeróbica respecta, encontramos relaciones entre los minutos jugados con VIFT en el 30-15IFT. Se encontró una relación entre los test de resistencia (r=,646; n=15; SEE=,933). De promedio, las jugadoras que más minutos de partidos jugaron (Prom Mins M) mejoraron más su Δ VIFT, habiendo una correlación entre Δ VIFT y el Prom Mins M (r=,503; n=13; SEE=10,657). También se encontró una relación entre VIFT 1 y Δ % VIFT (r= ,573; n=13; SEE=,88). Para acabar con los resultados, hubo relación entre VIFT 2 y Prom Mins M (r= ,485; n=13; SEE=,887). 2019-2020 denboraldi erdiak emakumezko futbolariengan sortutako egokitzapen fisikoen analisia Conclusiones: La fuerza de los extensores de rodilla se mantuvo o se empeoró durante la primera parte de la temporada debido a la fatiga, falta especificidad en los entrenamientos. Los minutos entrenados y jugados tuvieron efecto positivo en la capacidad aeróbica. La importancia de la capacidad aeróbica en las jugadoras subraya la relación entre VIFT vs minutos jugados. Para mantener o mejorar la fuerza durante la temporada y que como efecto de los minutos jugados no mejoran la capacidad aeróbica, meter cuñas de trabajo inespecífico será recomendable. Aun así, tanto el volumen como intensidad optima de este trabajo, está por investigar en futbolistas femeninas.
dc.description.abstract[EN] Aim: The aim of this study was to analyse the physical effects of a soccer half-season in female soccer players. Methodology: Sixteen elite soccer players, from the female second league “Reto Iberdrola Norte”, participated. Trained and played minutes were registered during 21 training weeks, of which 6 were part of the preseason and 15 of the seasons. Totally 63.5 ± 29.5 training were performed, 34 trainings the less trained player and 94 the most trained player; 20 matches were played, in preseason 6 and 14 official matches during the season. For these, some test was performed in the preseason (T1), endurance test in Christmas break (T2Endurance) and on February strength test (T2Strength). Thus, these tests can be divided in two groups: a) lower limb power, jump and hop test as Vertical Unilateral Drop Jump (VUDJ), Vertical Unilateral CounterMovement Jump (VUCMJ) and Cross-over Hop Test (CHT); b) endurance test, Buchheit´s 30-15 Intermittent Fitness Test (30-15IFT). Also, trained and played minutes were registered from the first training in the preseason to the last one before Christmas break, that were related with T2Endurance analysing the effect of the minutes in the aerobic capacity. So, in this work are two different studies: a) to analyse the relationships between T1 and T2Strength and b) to analyse the relationships between trained and played minutes with T1 and T2Endurance. Results: Focusing on results, dominant DJ 1 (DJ Dom 1) and no dominant DJ 1(DJ No Dom1) (r=,922; n=8; SEE=,818); DJ Dom 2 and DJ No Dom 2 (r=,939; n=8; SEE=,914) were data obtained. Observing the percentual change (Δ %) between DJ tests (r=,934; n=8; SEE=1,017), CMJ (r=,728; n=8; SEE=9,782) also CHT (r=,898; n=7; SEE=5,155). Should me added, between Δ % CHT Dom y Δ % CMJ Dom was a significant correlation (r=,811; n=6; SEE=2,942). Among CMJ Dom 1; and maximal speed obtained (VIFT) in endurance test, VIFT 1 a relation was founded (r= ,836; n=5; SEE=1,32). CMJ Dom 1 and the mean of minutes trained and played (Prom Mins M/T) was correlated (r=,656; n=6; SEE=1,81). Also, a relation was founded between endurance tests (r=,646; n=15; SEE=,933). In relation to aerobic capacity, we founded relation between played minutes with maximal speed achieved (VIFT) on the 30-15IFT. On average, those players who played more (Prom Mins M), their endurance was improved, with a correlation between Δ VIFT and Prom Mins M (r=,503; n=13; SEE=10,657). A relation among VIFT 1 and Δ % VIFT (r= ,573; n=13; SEE=,88). To conclude with results, we founded a correlation between VIFT 2 and Prom Mins M (r= ,485; n=13; SEE=,887). Conclusions: Knee extensor strength was maintained or decline during the first half of the season because of fatigue, training specificity scarcity. The trained and played minutes had positive effects on aerobic ability. The importance of aerobic ability on soccer players underline the relation between VIFT and played minutes. For maintaining or improve strength values during the season and as effect of played minutes those players who do not improve their aerobic ability, putting into their training planification some dose of non-specific work is recommended. Even so, as optimal volume as intensity of these work is pending investigate in female soccer players.
dc.language.isoeuses_ES
dc.rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
dc.subjectemakumezko futbola
dc.subjectdenboraldi erdia
dc.subjectaurredenboraldia
dc.subjectjauziak
dc.subjecterresistentzia
dc.subjectfutbol femenino
dc.subjectmedia temporada
dc.subjectpretemporada
dc.subjectsaltos
dc.subjectresistencia
dc.subjectfemale soccer
dc.subjecthalf-season
dc.subjectpreseason
dc.subjectjumps
dc.subjectendurance
dc.title2019-2020 denboraldi erdiak emakumezko futbolariengan sortzen dituen egokitzapen fisikoen analisiaes_ES
dc.typeinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesis
dc.date.updated2020-05-21T15:16:07Z
dc.language.rfc3066es
dc.rights.holder© 2020, el autor
dc.contributor.degreeGrado en Ciencias de la Actividad Física y del Deporte
dc.contributor.degreeJarduera Fisikoaren eta Kirolaren Zientzietako Gradua
dc.identifier.gaurregister103243-839628-09
dc.identifier.gaurassign93552-839628


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record